funderingar om ätstörning.

Brukar ibland klicka runt lite på nybloggat.se och för ett tag sen kom jag till http://eatingdisordina.devote.se/ blogg.
En blogg som väcker många tankar. Nu är ju inte hon den enda som drabbats av denna sjukdom, tyvärr!
Svårt att förstå att det kan gå så långt så någon frivilligt svälter sig själv, eller tvärtom äter massor. Men på ett vis kan jag förstå att det kanske är läskigt att stoppa i sig mat. Men ändå svårt att förstå att det kan gå så långt. Men det jag inte alls fattar är, när man lider av anorexi eller liknande, är man ju liten och alldeles för smal. Men den som lider av det tror/tycker på allvar att hon eller han är för tjock. Det tycker jag är det svåraste att förstå. någon som har nån smart förklaring?
Alla dessa skönhetsideal och skit.
Sen tänker man ju alltid att det drabbar aldrig mig. Men kan det drabba vem som helst?
Tror inte jag skulle klara av att låta bli att äta godis ens och ännu mindre att knappt äta någonting alls.
Men det kanske kan drabba vem som helst.
Eller vad tror ni?

Okej, detta blev ett flummigt inlägg för jag kan inte riktigt formulera tankarna. Men ni kanske fattar lite iaf.

Denna hittade jag på samma blogg. Sorgligt! (har inte lärt mig hur man infogar klippen i bloggen, så ni får nöja er med länken )
http://www.youtube.com/watch?v=qJiKlTKGTDo&eurl=http://eatingdisordina.devote.se/blogs/447988/vackert.htm


Och nu skulle jag kolla på film ja, innan klockan blir alldeles för mycket.


Kommentarer
Postat av: Pampam

De som har aneroxia ser sig själv som tjocka, de ser en tjock person när de tittar på sig själv och inte den smala erspnen som det är egentlige, så har jag uppfattat det iaf.



Jag tror att vem som helst kan få aneroxia om man har otur och blir sjuk av något, själv varit i den situationen och varit väldigt nära aneroxia och inte kunde äta något och jag såg mig smal och ville äta men det gick inte. Då var jag rädd! Men till slut lyckades jag vända på det när jag ändrade på min situation som jag levde i.



Det gick bra tillslut att få i Bänder hans tabletter, Mathias kom på ett knep som funkade bra de mesta av gångerna. Flytande har jag inte tänkt på, det går ju bra att spruta in i munnen, dock tror jag att det smakar så illa så tungan åker ut och in och då kommer någ mycket av medicinen ut igen. Fast kanske värt att fråga efter om det blir någon mer gång han behöver medicin.

2008-07-26 @ 11:54:07
URL: http://pampam.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0