Stick i fingret
Idag var jag på vårdcentralen. Det var Jonas som hade övertalat mig att boka tid, han har tjatat länge att jag borde gå och kolla upp så att jag inte har järnbrist. Jag klagar ofta på att jag är trött, typ varje dag.
Så till slut tog jag mod till mig. Jag hatar allt vad blodprover och sprutor heter, att sticka andra går bra, men på mig då tycker jag det är läskigt!
Men ett litet stick i fingret var ju ingen fara.
Sköterskan sa att det var inget fel på mitt värde utan tvärtom var det bra. Jag vet inte vad man ska ha men jag hade 150.
Nu vet jag iaf att jag inte har järnbrist =)
Sköterskan tyckte jag borde ta blodstatus med då man ser lite mer, så hon bokade in en ny tid. Har inte bestämt mig ännu om jag ska ta det provet eller inte. Då sticker de ju i armvecket och behöver mer blod = läskigt!
Egenltigen tror jag inte att det är något fel. Lite mer motion och att lägga sig tidigare om kvällarna så kommer jag säkert bli piggare. Samtidigt som det kanske är lika bra att ta det provet också bara för att vara på den säkra sidan. Så vet man ju sen.
Jag har iaf tänkt att vi ska börja motionera lite mer nu. Får se hur det går med det. Men vi åkte iaf till simhallen och simmade ikväll. Vet inte om jag ska till träningen imorgon och träna ju-justu. Förra terminen tränade jag nästan ingenting. Jag instruerade bara barngruppen jag hade en gång i veckan, och det ger ju inte mig mycket träning. Jag får se hur jag gör.
Håller med dig angående sprutor att det inte är något vidare att ta. För min del är det mest för att jag är så otroligt svårstucken men har ångest varje gång det ska göras ..
